Det heter att någon vänder kappan efter vinden när han ändrar sig från den ena blåsiga dan till den andra. Och det är väl nått liknande när någon rent logiskt utifrån tidigare uttalanden borde tycka något annat än det han nu säger – som i Karlskrona.
Eller, som sker på riksplanet, när alliansen inte gör det dom före valet sa att dom skulle.
I går kunde man läsa en debattartikel av Mona Sahlin om en regering som ”inte bara vilselett väljarna för att komma till makten, utan som konsekvent mörkar en politik som de saknar stöd för”. Hon kallade detta en ”pr-konst upphöjd till statsskick och något helt unikt i Sverige”.
I Karlskrona kan man knappast tala om pr-konst: alliansen i regeringen är i alla fall bra mycket skickligare på att låta övertygade om att det dom håller på med är bra för allt och alla. Men det där med att ha vilselett väljarna för att komma till makten, det passar in och är rena rama verkligheten i den blekingska residensstaden.
För inte sa dom till exempel nått om att tung lastbilstrafik från Polenfärjan ska gå längre österut och rakt igenom Knösö och naturreservatet i Prästamarken – före valet. Och dom sa heller inget om att Tullskolan skulle bli friskola för att få kallas skola. Eller att småskolorna egentligen var för stora för att passa in i vallöftet om att låta dom vara.
Och inte ett enda av dom fyra partier som mer än gärna ville ha makt, eller ens det femte som gled in på ett bananskal, sa att dom tänkte ha den ihop med sverigedemokrater.
”Den senaste tidens diskussion om statsministerns förmåga att leda landet måste nu övergå i en än viktigare svekdebatt: den om det sakpolitiska sveket” skrev Mona Sahlin. Och så måste förstås ske även i Karlskrona.
Politik är roligt – men för den skull ingen lekstuga.
