Vem bryr sig efter en vecka
Vem har råd med Bregott om ett paket kostar 30 spänn? Och vem skulle över huvud taget fundera på oxfilé om priset var 550 kronor?
Inte makalösa mammor eller fattiga barnfamiljer i alla fall. Och ändå blev det inget större rabalder av FI:s rapport ”Enastående och makalösa mammor” , trots räkneexempel och sanningar och att Bregott och oxfilé i förhållande till verklighet och barnfamiljer är ojämlikt orättvist olika. Och BO:s rapport om fattiga barn? Vem bryr sig efter en vecka?
Men om barnbidraget ska vara behovsprövat, om det blir det rabalder och långa försvarstal. Maud Olofsson är långt ifrån kul, men i det här har hon mycket rätt. Inte för oxfiléns skull, det är inte det barnfamiljer och barn behöver eller ens längtar efter mest, men väl för allting annat.
Eller tycker vi verkligen att det är helt rätt och rimligt att vissa barnfamiljer kan använda barnbidraget för att betala renoveringen av huset eller sätta in det helt och oavkortat på konto med uttag först på 18-årsdagen, samtidigt som det hos makalösa mammor och andra fattiga barnfamiljer inte blir en krona över till vare sig veckopeng eller bytesskor eller skolresa och då har dom ändå tvingats handla billigast och sämst av allting annat för att åtminstone försöka få det att gå runt?
Tycker vi att ett sånt barnbidragssystem är för barnets bästa, inte skiljer barn från barn, ger samma förutsättningar åt alla barn, är en icke-röra-princip för att annars ställer vi andra grundviktiga begrepp åt sidan? Då är vi fel ute. Och sånt drabbar. Först och främst barn och makalösa mammor och föräldrar. Och till slut får hela samhället betala för allt som ojämlikhet och taskigt olika grundförutsättningar faktiskt leder till.
Men ska vi ändå göra fel, kan vi ju fortsätta: Förändra bostadsbidraget, eftersom för många behöver det och bidragets ”marginaleffekter gör att man inte jobbar tillräckligt”. Vägra A-kassa till alla som idrottar, står du till arbetsmarknadens förfogande stannar du hemma, gör inget, väntar på telefon. Och sjuka är ju bara feta och röker eller så lågutbildade att dom bara inte vill jobba, trots att dom faktisk kan ligga och jobba. Medan arbetsgivare kan fortsätta kunna gå runt sitt rehabiliteringsanvar och aldrig behöva åtgärda ojämställdhet, diskriminering eller löneskillnader. Och varför integrera? När vi kan anställa och gilla alla andra utom dom som flytt hit?
Och såna som en fd vd för Carnegie ska självklart ha 24 månadslöner plus ersättning för förmåner som den stackarn gick miste om när han sparkades med omedelbar verkan, och därmed minst 8,6 miljoner plus förra årets bonus på 19,1 miljoner kronor.
Länge leve skillnaden på folk. Och fortsatt också på barn.
