Östersjön, badplats och camping ska inte vara detsamma som skrotfartyg och massor med TBT, som förr användes i färger till båtar men som nu är förbjudet. Det är så självklart så det skulle inte behöva sägas. Särskilt inte i Karlskrona, stan vid havet och stan med ett världsarv. När det ändå händer är det en himla tur att det finns folk som orkar att både tänka emot och streta emot.
På Tjurkö i Karlskrona skärgård har boende gått ihop, och fått fiskare, sommarnjutare och turister att hänga på. Emot kommunen – som förbluffande nog vill dumpa 50 000 ton giftiga muddermassor norr om ön. Och emot Sjöfartsverket – som har fått en idé om att dumpa utrangerade fartyg och oljeplattformar strax intill.
Det är skönt att folk reagerar, men det är rasande illa att förslag som dom här över huvud taget kommer upp. Att dom alls lämnar skrivborden och förväntas bli verklighet. Och att det är först när tidningen skriver om det, som folk som berörs får veta vad som är på gång. Liksom att förändringar, som försämringarna för Tjurköborna, inte är första gången.
Det är till exempel ungefär med Tjurkö som med Gullberna Park, också det i Karlskrona och också det en speciell plats att bo på. Där ersätter asfalt både träd och lekplats och där ska det nu byggas ännu mer, skogen skövlas ännu mer och ännu fler vitsippor och liljekonvaljer köras över. Det skulle inte förvåna om det blir ungefär med Tjurkö och Gullberna Park som det blev med Bastasjö, också det i Karlskrona och också det tänkt att vara en skön plats att vara på. För nu, efter nybygget och förändringarna där, erkänner ett av kommunlråden i stan att det praktiskt taget är ett kalhygge, att man kunde sparat lite träd.
Att protestera och säga emot hjälper en att leva lite bättre med sig själv, att ångra det man inte gjorde är i alla fall mycket svårare att stå ut med. Och än så länge är den sköna sommar´n här, Tjurkö i Karlskrona skärgård är en ljuvlig plats att vara på och liksom som för Gullberna Park är fördärvet än så länge inte genomfört – och så finns det tack och lov folk som reagerar.
Och kanske talar kommunen sant om att börja ta ställning till områden som är värdefulla. Så att vi är medvetna om vad vi förstör när vi exploaterar.
