När skolminister Björklund ska göra om skolan för att få bort det han kallar flumskola, då är det eleverna som får ta smällen. Då ska det vankas mer och hårdare disciplin och betyg, både tidigare och oftare. Men betyg åt andra hållet, för att få nån slags ordning och reda också där, nej se det vill inte Björklund.
Och sorgligt nog får Björklund medhåll från fackligt håll. Det finns kursutvärderingar, elever ska inte sätta kryss, inte göra personlighetstest av lärare, det ska rektor göra. Det är bättre att rektorer får mer tid att leda organisationen, om dom kan vara mer ute i skolan kan dom både hitta goda exempel och se bristerna.
Som om elevers betyg av lärare inte skulle vara både väsentligt och nödvändigt. Som om det inte skulle finnas fråge- och utvärderingsinstrument som kan sålla dumma betyg från rätta betyg. Som om elever bara ska lyssna och stå ut, men inte bli lyssnade till och kunna förändra.
För det är ju inget nytt att det finns lärare av minst två sorter. Bra lärare, och många kan vara riktigt riktigt bra; uppmuntar till diskussion och argumentering, gör inte skillnad, tar in omvärlden, kan sitt ämne, höjer ribban, uppmärksammar när någon kommer efter. Till skillnad från lärare som lagt pedagogiken på hyllan för länge sen, som vill ha fjäsk och inte bli emotsagd och i förlängningen förnedrar tjejerna och kränker killarna genom att ge dom första fel sorts uppmärksamhet.
Båda sorter i en och samma skola. En skola som ska vara demokratisk, rättvis, jämställd och jämlik, som inte bara ska göra skolplaner och skriva handlingsprogram för lika behandling, ingen mobbning och stopp för sexuella trakasserier utan också arkivera varje elevs måluppfyllelse och uppträdande.
Skolan pratar om att öppna sig för omvärlden men har alltid varit rädd för att ge elever utrymme och demokratiska verktyg. Fast det finns skolor som vågat. Och i Malmö vill man ta ett bra steg på rätt väg och låta elever i tio skolor sätta betyg redan i vår, och till nästa termin ska det gälla för alla skolor.
Björklund tjatar om flumskola, ouppfostrade ungar och tolkar statistik på ett mycket eget sätt, men låt honom göra det. Det enda som är sant är att skolan kan bli bättre. Varken hans eller någon annans rädsla för insyn och syngliggörande ska ensamt avgöra hur skolan ser ut eller ska se ut.
Såvida inte elevdemokrati inte betyder något förstås. Eller bara ska finnas i vissa skolor, som vågar, dom som sätter barnet i främsta rummet.
