Om att spela svenskt

Livet kan vara enkelt ibland. Och alldeles för enkelt för vissa. Inte bara för dom som kan köpa sig fria från allt ansvar, och som gör det. Livet är alldeles för enkelt även för vissa ansvariga politiker däribland vår nya kommissionär, vad hon nu blir för nån sort.

Livet är också för enkelt för såna som Boliden. Som skickade iväg giftigt avfall till Chile där människor nu är dödssjuka och barnen inte längre har en framtid, men som ännu inte efter 25 år gjort rätt för sig. Eller blivit avkrävd sitt ansvar. Och då har ändå Boliden råd att betala sig fri.

Kanske kan det ändå bli nån jäkla ordning nu när f d miljöjuristen Svedberg på Boliden kräver att både Boliden och svenska staten tar sitt ansvar och inte fortsätter ”spela svenskt” och undvika diskussion. Det är bra när folk vill göra upp med sitt förflutna och nu vill göra det enda mänskligt rätta, men det blir ändå ingen guldstjärna för honom heller. Också denne Svedberg har spelat svenskt för länge.

Undviker gör också Cecilia Malmström. Lovordad från flera håll som utnämnd kommissionär men helt bortgjord i lördags. Först om dom avvisade egyptierna och CIA-planet och vars öde hela alliansen var så himla engagerad i innan den fick makten men där Malmström idag bara svarar att stora tragedier är inblandade i detta.

Själv behöver hon inte ha det svårt framöver. Det har man inte med 210 000 i månadslön plus ett startbidrag på en halv miljon, betald flytt och resor till Bryssel, traktamente på 32 000 i månaden även om hon bor i Bryssel, representation för 6 400, 5 900 i familjebidrag, 7 000 i barnbidrag plus ett skolbidrag på ungefär 5 000.

Också här spelade Malmström det som den ångerfulle Svedberg på Boliden kallar svenskt. Alltså fegt. Det är mycket generösa villkor, det är ofta det, sa hon. Och sen: Men det är inte jag som sätter dom här villkoren.

Ingen hade heller trott att Cecilia Malmström sätter villkoren. Däremot kräver vi att Politiken gör det. Och att det svenska ordförandeskapet åtminstone skulle gjort nått åt dom ofattbart oförsvarliga villkoren. Men det svenska ordförandeskapet under Reinfeldt och Malmström har över huvud taget inte tittat på dom.

Snacka om att spela svenskt. Och förlora stort.

Men om 25 år och om tidningarna är kvar blir det säkert en debattartikel om ånger och det moraliskt rätta.

 

Ingen tror på det längre

Vi är bra på att få det att låta bra. Alla skulle till exempel vara lika inför vaccinet även om riskgrupperna självklart skulle gå före. Men friskt folk, landstingspolitiker, höga tjänstemän, och även manliga hockeyspelare, tränger sig före både barn och riskgrupper.

För Leksand är det viktigare att vinna matcher och plötsligt är en ordförande i en hälso- och sjukvårdsnämnd makalöst viktig även han, tycker i alla fall landstingsdirektören i Uppsala som skickade epost med drop-in-möjligheten.
Samtidigt är vaccinet redan slut i flera landsting.

Oförklarligast är nog ändå att landsting kan vaccinera som dom vill och inte vägrar friska vuxna att gå före, och att Socialstyrelsen bara uppmanar att inte göra just så.

Och likadant blev det med kärnkraften. En oföränderlig allians öppnade för fortsatt kärnkraft med sin interna uppgörelse i våras men den skulle i alla fall inte längre subventioneras. Sas det. Nu heter det att kravbeloppet på industrin ska höjas men bara mer än idag, allt annat skadar konkurrensen.

Marschen mot mer kärnkraft har börjat, utländska bolag ska få bygga kärnkraft i Sverige och sälja elen där det finns vinster att göra. Vattenfall vill också vara med och kärnkraftsivrare säger att olyckor kommer att hända men vi föds ju för att dö, so what – motståndarna är bara reaktionära bakåtsträvare som vill tillbaks till stenåldern.

På samma sätt blev det ett ja till gasledningen i Östersjön och utan tuffa miljökrav. Den kom inte ens till riksdagen. Alliansen, som fortfarande leder landet åt det håll den själv tycker är bäst, bestämde själv.
Och får det att låta som vilken utläggning eller sträckning som helst. Bara två rörledningar som ska transportera naturgas på internationellt vatten inom svensk ekonomisk zon i Östersjön.

Trots att den är ett akut hot mot miljön och bara flyttar miljöproblemen. Trots att det är en säkerhetsfråga och Ryssland har kraft nog redan utan fler gasledningar.

I stället hade Bildt aktier i Gazprom som äger Nord Stream som bara lägger ut rör. Det är en härlig utrikesminister i en härlig allians.

Bildt sålde sina aktier och Gazprom bygger ledningen. Och vi väntar på mer vaccin och hoppas på Köpenhamn. Men hur många hänvisningar som än görs till förhandlingarna om 27 dagar och i sista minuten tror ingen längre på ett bindande avtal.

Sista ordet är inte sagt

Mjuka linjer men tuffare villkor, så sammanfattar många partikongressen som var en jobbkongress och som avslutades igår. Och visst – mycket landade i mycket tydligare riktlinjer, föräldraförsäkringen inte minst. Men mycket kom också av sig, kravet på sex timmars arbetsdag försvann till och med helt.

Förevändningen till det senare är att varje arbetad timme behövs. Men riktigt så enkelt är det inte, och långt ifrån alla socialdemokrater är överens om att det var bra och rätt gjort att kasta sextimmarskravet i papperskorgen.  Kvinnors ställning på arbetsmarknaden har ju inte precis stärkts, det är ju inte så att heltid är en rättighet för kvinnor, och inga arbetsplatser blir heller mönsterarbetsplatser av sig själva. Särskilt inte med snart fyra år med helt fel regering för både kvinnorna och jobben.

Då ger det största oppositionspartiet upp kampen. Då, och för första gången i partiets historia, stängs dörren för en generell arbetstidsförkortning. Med argumentet att varje arbetad timme behövs. Fast ingen tror nog på riktigt att sista ordet är sagt. Dels är partiprogrammets skrivningar orubbade än så länge, dels och tack och lov, finns det tillräckligt många kärleksfulla kritiker i S för att kampen inte ska sluta här och nu. Bland andra S-kvinnor och SSU är några som inte ger upp.

Lite för passivt är partiet också fortsättningsvis i skolfrågan, i alla fall i den om friskolor, vinster och aktieägare. Dom nya riktlinjerna innebär förvisso tuffare villkor och en majoritet av socialdemokraterna är nog mer än nöjda att det blev så. Men också här finns fortsatt kärleksfulla kritiker. Som helt vill förbjuda vinster i friskolor och ge kommunerna ett avgörande inflytande när nya får för sig att starta.

Desto roligare blev riktlinjerna för föräldraförsäkringen. För den blir tredelad och med allt på en gång. Fyra månader för varje vårdnadshavare och fem att dela på. Det ska bli kul att ta med ut, inte minst i debatter om vårdnadsbidrag och familjelycka á la KD.

Som det blev med föräldraförsäkringen – så ska ett feministiskt parti tala. Och så som Mona Sahlin talade på kongressen – så ska nästa statsminister tala.

Med fler unga i politiken, och med förtroendeuppdrag dessutom, kommer S att ha hela framtiden för sig och alla ungdomar med sig. På väg mot världens bästa välfärd och tillsammans med två andra rödgröna partier.