Vi pratar på om bekräftelse och att bli sedd, men kan ändå inte se till att alla barn och unga blir godkända ens efter tolv år i skolan.Vi snackar om humanism och medmänsklighet, men utvisar barn och hela familjer och låter ännu fler leva med vetskap om att kunna bli hämtad vilken minut som helst.
De länder som skrivit under och anslutit sig till Barnkonventionen ska använda alla resurser de har för att uppfylla den. Och detta utvecklade och trots alla nya orättvisor ändå ganska väl beställda land, ratificerade konventionen för över tjugo år sedan.
Men vi fortsätter ändå att utvisa barn som bott flera år i det här landet. Trots att alla barn har rätt till liv och utveckling, var de än befinner sig. Trots att barn ska lyssnas på, deras intresse ska komma först.
Alltså kan en trebarnsfamilj hämtas på luciamorgonen, utan att få meddela sig med någon, och efter 11 år i landet lämnas på en flygplats i Armenien där dom inte ens kom ifrån.
Och vuxenvärlden, med dess företrädare för migrationsverk och domstol och regering, säger med gott samvete och ärliga ögon, att det är helt okej att vuxna kan arbetskraftsinvandra, men inte att barn får stanna här för att få ett liv. Det finns inga skäl för det, den här familjen har egentligen ingen rätt att stanna här.
Så i Ånge tänker dom göra något. Dom vill ha tillbaks sina kamrater, dom tänker kämpa. Och det borde gå, i arbetskraftsinvandringens namn. Det ska finnas ett jobb som väntar en av föräldrarna. Nu ska detta bara sökas, från Armenien. Dit utvisningen för övrigt gick bra, enligt polisen som knackade på dörren mitt i morgonstöket. Det var inga problem. Det blev lugnt och smidigt.
Trebarnsfamiljen Danielan i Ånge var inte och är inte ensamma. Vår svenska humana flyktingpolitik berör många många fler. Så även andra barn och familjer lever under hot, att när som helst kan det värsta hända. Imorgon är inte alltid världens bästa ord.
Och snart är det nytt år igen. Då vi alldeles säkert kommer att fortsätta bjuda flyktade familjeförsörjare på Sfi och deras barn att gå i skolan, och aldrig meddela någon förrän det chartrade utvisningsplanet har lyft. Och att barnkonventionen ska bli svensk lag, händer inte 2012 heller.
Vi har en regering med en statsminister som gillar läget som det är idag. Och en politiskt korrekt minister i Tobias Billström.
